Tre trender från Insamlingsforum

Insamlingsorganisationer är vana att se sina intäkter öka från år till år – men något håller på att förändras. Det var tydligt när hundratals personer från branschen träffades förra veckan för det årliga Insamlingsforumet.

En undersökning av FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) visar att det totala insamlingsstödet i Sverige inte har ökat under det senaste året, för första gången på över ett decennium. Och 62 procent av organisationerna samlade in mindre pengar 2018 än 2017. Vi har identifierat tre nyckeltrender som organisationer måste behärska för att vara kvar i matchen de kommande tre åren.

Bygg rörelser som engagerar
Anne-Mare Grey, VD för UNHCR i USA slog under Insamlingsforum fast att ”vår insamlingsmodell är trasig”. Det innebär att människor idag söker ett meningsfullt, direkt åtagande med ändamål de bryr sig om – och hittar det ofta genom exempelvis crowdfunding, hemsidor eller proteströrelser. För att lyckas måste insamlingsorganisationer skapa egna rörelser som engagerar. Annars kommer organisationerna bara stå emellan givaren och frågan och inte nödvändigtvis bidra med ett ytterligare värde för givaren.

Ett exempel på när man har lyckats är Naturskyddsföreningens bikampanj förra året. Målgruppen ombeds inte bara att ge en donation, utan också att bygga ett bihotell eller plantera bivänliga blommor i sin trädgård. Den typen av konkreta aktiviteter stärker också engagemanget för organisationen.

Många organisationer börjar inse behovet av att göra mer än att bara fråga sina anhängare om donationer. Istället behöver vi förse dem med konkreta sätt att bli involverade i kampen.

Skapa starka berättelser med givaren i fokus
En annan tydlig trend är att återgå till de starka berättelserna. Många större företag har länge haft en ”Chief Storytelling Officer” och lagt mycket fokus på sina berättelser. Men storytelling har inte alltid varit i fokus för insamlingsorganisationer. Och allt för ofta har den individuella givaren och vikten av dennes handling inte hamnat i fokus i kommunikation.

Men nya globala insamlingsorganisationer som charity:water har satt hopp, möjligheter och givarens impact i fokus. Det har fått etablerade insamlingsorganisationer börjat tänka om också, för att hitta någont som funkar för sina givare. Som en varumärkesansvarig på Amnesty International sade till oss nyligen: ”More and more, we need stories to come back.”

Fokusera på lojala givare
Eftersom det blir allt svårare och dyrare att rekrytera nya givare blir det avgörande att fokusera mer på givarlojalitet. Traditionellt sett har många organisationer jobbat med ”sign and forget” för sina månadsgivare. Det innebär att man medvetet underkommunicerar med sina givare för att de inte ska få för sig att säga upp sin månadsdonation. Men i och med att lojalitet idag inte byggs utifrån organisation utan ifrån sakfråga kan det här vara en snabbväg till att tappa mark.

När vi nyligen anmälde oss som månadsgivare hos 12 svenska insamlingsorganisationer för att studera deras givarkommunikation var det tydligt att vissa organisationer hade jobbat mer med sin kommunikation med nya givare än andra. Greenpeace Nordic var en av dem som hade en mer utvecklad kommunikation och sa också att de nyligen hade utvecklat det arbetet.

Det är tydligt att relationsskapande kommunikation till givare växer sig starkare och den organisation som inte är på banan kommer att förlora i längden.

De här trenderna inger hopp och under dagarna på Insamlingsforum ser vi många lysande exempel på bra arbete. När vi nu ser ut att gå in i tuffare tider för insamlingsbranschen, måste organisationer fortsätta se framåt och utveckla nya idéer för att säkerställa att de fortsätter att engagera sina anhängare och givare i just deras hjärtefrågor.

Paul Ferris
Insamlingsstrateg på Reform Act